Nu är det återigen länge sedan jag hade tid att sätta mig ned och skriva ett blogginlägg. Eller jag har inte haft lust och ork är väl rättare sagt.

I dag blir det till att prova något nytt, jag tycket första mötet i går var lite spännande, men får se hur dagen fortskrider. Jag hoppas det kommer funka bra.

Nu är det nära till kilgatan 6, väldigt nära. Så nära att det känns som en hel evighet tills det är dax. Varför är det så, att man alltid blir så himla otålig när det är kort tid kvar till en viss händelse? 

" den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge" sägs det ju, jag vet i fan om det inte är så att man alltid väntar för länge. Just nu känns det så. Jag vill bara börja mitt nya liv, se hur det kommer funka och kännas. Tror på att det blir dunder bra med jag och Patrik i samma lägenhet. <3

Undra om det är något mer dramatiskt som skett sedan sist... Jo just!

Tant Agda 73 har varit på besök i fyra dagar. Oönskat besök må jag säga. Det här har nog varit den värsta episoden någonsin med ryggvärk, men det börjar som tur är gå över, så det känns ju skönt i alla fall. Hade inte velat börja inskolningen med en trasig rygg.

Nej mina vänner, nu till tvätten innan min korta promenad till jobbet.

Ska försöka bättra mig på att skriva.

Hej!